23
Mar
08

We share this bitter life

Sätt dig bredvid mig, säg till mig vad är det jag gjort fel. Säg det till mig ord för ord. Jag vill höra allt. Så dina demoner försvinner. Dörren är stängd och låst nu, men kan öppnas om du är sann i dina ord. Om jag kan förstå dig kanske en dag du kan förstå mig. Lägg dig bredvid mig under den nakna himlen. Det är en mörk dag, till och med mörkare än natt. Och vi båda är helt förlamade. Himlen öppnas upp lite men solen skiner ändå inte. Vad jag kände och vad jag visste, vänder på bladet och ändå samma visa. Bakom dörren sitter jag, borde jag öppna den åt dig? Ja vad jag känner för smärta av vad jag fått veta och fått gå igenom med dig, sjuk och trött står jag nu helt ensam. Kunde du vara där för mig för jag är den som väntade på dig. Eller ska du förbli oförlåten? Krama mig, det kommer inte göra ont. Du älskar mig, fortfarande kanske? Eller kanske aldrig igen? Du låg bredvid mig sist jag såg dig, men kommer du finnas kvar dagen efter. Skulle du vara kvar om jag är borta någon gång? Dörren är stängd men det är dina ögon också nu. Men jag kan se att solen kommer att skina igen, ja jag kan se det nu. Vad jag känner nu, och vad jag vet nu. Vänder på bladet igen och vill öppna dörren för att låta solen skina in. Men borde jag öppna dörren mot dig med? Aldrig fri, nej det är inte jag. Men det är du..


0 Responses to “We share this bitter life”



  1. Kommentera

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: