När jag väl tog kontakt med dig försökte jag lyssna på vad du hade att säga. Men du var så motsägelsefull. Ena dagen ville du ha mig för att andra dagen helt vara tvärt emot. Om du någonsin känner att någon saknas, och du förstår aldrig vem. Kan du kanske titta upp och leta svar i en liten blinkande stjärna. Kanske du får allt du ville ha, kanske du snubblar på det utan att veta om det och kanske ramlar ihop innan mål linjen. Allt som du någonsin ville bara glider ut ur dina händer permanent. Kanske du vet vad det är du vill när du väl ser det, och kanske du menar det du säger den här gången. Och kanske när du väl hittat det du söker, du behåller det. Allt det här jag skriver och du inte läser. Jag kan inte ens höra dig längre. Vi simmar i två olika hav fullt med okända ansikte. Ett svar är vad jag behöver nu, och jag ser det när solen stiger upp och tittar upp över din horisont, fast inte min. Kom igen älskling sa jag, stanna med mig, men du steg upp i en annan säng ett annat land.
Arkiv för 25 juni 2008
Maybe is the word I hate
What if I lose my fate
Känns som den här natten blir kallare och aldrig dag. Under stjärnorna ligger jag och kramar om migsjälv. Vaknar med den främliga känslan av att du kanske ligger bredvid mig. Vaknar, tittar omkring och ser ingen. Jag frågar migsjälv låg du under samma himmel och kanske vakade över mig från distans? Min bästa vän, kunde det vara du? Jag hatar att erkänna det men jag kände din närvaro under natten. Kanske för att för hundra elfte gången drömde jag om dig. Men när jag vaknar med hunger för din kärlek och närhet, söker igenom stan för att se alla de ställen du och jag brukade vara. Men du finns ju inte på någon av de platser. En röst i mitt huvud säger, fast det är svårt att erkänna, att nu finns bara jag. Du är inte den enklaste personen jag lärt känna och varit med. Det är svårt för oss att visa våra riktiga känslor för varandra. Vissa säger att jag borde släppa dig och gå vidare. Men fortfarande känner jag att om det finns bara en enda kille i världen som skulle kunna ge sitt liv för dig, hur svårt det än är att erkänna, skulle det vara jag. När hela världen är tokigt, alla splittras och ett liv med dig verkar inte vara möjligt längre. Så finns bara en röst som försvarar du och jag. Jag letar och letar efter var den rösten kommer ifrån. Men det är nog bara min egen röst. Svårt att erkänna men det är nog sant, så sant.
Siavash – Bargard http://www.youtube.com/watch?v=2DFzAGRogyw
Senaste kommentarer