Arkiv för 19 juni 2008

19
Jun
08

I’m so used to living with you

Jag lever mitt liv och nu lever du ditt. Mitt liv kretsar kring oss, tittar på bilder på oss. Spenderar hela min tid på att jaga din skugga. Trotts allt vi gått igenom, har jag aldrig velat ändra dig. Min hjärna går på högvarv baklänges för att inte glömma dig och glömma vad vi var. Nu är vi där igen, vi bryter och går vår väg. Vårt liv blir vänd ut och in. För att sen ta allt tillbaka och börja om från början. Och igenom vår uppgång och fall har vi lärt känna varandra väl. Nu brottas jag igen med mina tankar, försöker bryta mönstret i mitt huvud. Försöker läsa mellan raderna, och försöker tolka om vad du säger och har sagt. Jag sätter på musik för att kanske dränka mina tankar. Kör omrking på natten till ingenstans och försöker glömma vad vi var. Nu blåser vinden starkare än någonsin och kanske den kan ta mina ord till dig. Det är utanför mina och dina händer och upp till ödet.

19
Jun
08

Barely hanging on

Desperat väntar på en förändring av mitt sinne. Svälter för att höra sanningen om vår framtid. Jag är nu precis där jag började, att jaga dig. Och jag fallit för dig ännu hårdare än dag ett. Jag har släppt allt som har varit och står helt still väntar på att du ska göra ditt drag. Hänger kvar i det ögonblick du höll om mig kärleksfullt sista gången. Försöker förtränga att jag har ingen plats i ditt hjärta längre, för jag känner mig inte komplett utan dig. Jag erbjöd hela mig men du avböjde bestämt. Jag lever för det enda som jag vet säkert, det att jag älskar dig. Jag springer och vet inte riktigt vart jag ska ta vägen. Vet inte ens vad jag gett mig in på, älska någon på distans, älska någon som inte älskar mig tillbaka. Bara hänger kvar i det förflutna. Det finns inget mer att förlora nu när jag förlorat dig. Finns inget mer att vinna heller. Finns inget i det här världen som kan få mig att ändra mig verkar det som.

 Googoosh – Hamsafar
http://www.youtube.com/watch?v=2q7bpxklWeQ

19
Jun
08

How long has it been?

Hur länge har jag varit i den här stormen? Det har bara gått 20 dagar sen jag såg dig sist. Men det känns som årtal sen. Så överväldigad av den här sorgens styrka. Vattnet stiger och det blir svårare att simma då vågorna kraschar på mitt huvud, om och om igen. Om jag bara kunde se dig, kanske allt skulle bli bra för stunden. Om jag såg dig kanske skulle molnen gå bort och solen skulle dyka upp igen i mitt liv. Även om jag skulle falla igen skulle du ta emot mig. Jag vill förlora migsjälv i dina ögon, och allt skulle bli bra igen. Jag vet att du ville inte dra ned mig och göra mig ledsen. Men varför känner jag mig död och begravd nu? Knappt överleva har blivit mitt enda mål nu. För jag är så van att leva med att ha dig i mitt liv. Om jag kunde se dig, hålla om dig kanske allt skulle bli bra igen.