Arkiv för februari, 2007

28
Feb
07

I am scared….

Dagen har knappt börjat, solen har precis gått upp. Jag har inte vaknat ännu men du är redan i mina tankar. Jag är öppen, men du är stängd. Vart jag än går, följer du med i tankarna.  Jag oroar mig för att aldrig se ditt ansikte, ditt leende igen. Även de bästa gör fel ibland. Även de hårdaste orden låter rätt ibland. Även ur all tvivlan som fyller mitt huvud lyckas jag hitta dig och mig tillsammans. Jag är tyst av mig men du är sån som lämnar starka intryck. Jag är rädd att alltid ha dig kvar i mina tankar. Men även de bästa begår misstag, och även stjärnor slutar glittra ibland. Även om det känns som jag faller genom tid och rum så sätter jag dig och mig ihop. Men det slutar inte där, jag har förlorat min plats i ditt hjärta. Du har redan slängt ut mig, stängt dörren mot mig och fyllt min tomma plats.

Dagens låt : Inara George – Fools in love

27
Feb
07

Quot

Tanken visar sig i ord och ordet visar sig i handlingar

Handlingen utvecklas till en vana och vanan stelnar i en personlighet.

Så vaka med omsorg över tanken och dess vägar.

27
Feb
07

Be yourself…

Jag föreställer mig dig dansande under solen. Sitter och funderar vad som gick fel. Att jag går ner på knä och ber om din hand och sympati. jag har fastnat mellan mina drömmar och hennes önskningar. Försökte hitta vad som helst för att få hennes förtroende men förgäves. Må min kärlek vara med dig alla steg i ditt liv.

Jag vet att jag skulle titta dig i ögonen och bett om ursäkt om jag kunde hitta något att be om ursäkt för. Du visade mig vem jag är och vem jag kan bli. Gjorde mig till en bättre människa. Men fortfarande vart jag inte riktigt vad du önskade dig som partner. Jag drömmer om dig men den förvandlas till mardröm mitt i allt och då kan jag inte somna om. Min kärlek för dig kommer förfölja mig och dig resten av mitt liv. Om jag hittar en väg ut ur den här mardrömmen, kommer jag även att hitta dig? Hur mycket av dig kommer jag hitta i min framtid? Jag vet inte ens vad meningen är med allt? Jag är inte ens säker om jag vill veta. Tveksam om solen kommer skina mot mig igen. Jag önskar du kunde få mig att förstå. Då jag är fast mellan mina drömmar och dina önskningar…

Dagens låt : Nami – Nemisheh Khamoush

26
Feb
07

Day by day…

Helgen kom och gick. Min syster hade flytt till sin nya lägenhet. Vid första avlastning insåg att jag är utanför det som skulle bli vår framtida hem. Den som blir klar om 3 månader. Den som vi inte kommer flytta in till. Den som jag inte ens vill se längre. Varje gång jag kom dit med ny last, tittade jag upp på fönstret och balkongen, föreställde oss bo där och blev lite mer förvirrad och deprimerad. Jag tror att jag älskade henne förmycket, mer än det var bra för mig eller henne. Jag trodde det var okej att jag älskade henne mer än hon älska mig. Jag trodde att det räckte att jag var en bra pojkvän, att jag försökte stötta henne, försöka ge henne all som jag kan. Att överraska henne med presenter, även små och obetydliga. Att jag älskade henne och oss tillräckligt mycket för oss båda. Jag trodde jag var tillräckligt engagerad i förhållandet för oss både och jag trodde att jag hade hopp om vår framtid så det räckte fär oss både. Och att hon med tiden skulle hinna ikapp mig. Men Tydligen var skillnaden i känslor mycket större än vad jag befarad. Hennes känslor växte aldrig med tiden. Om det ens fanns några känslor så blev de mindre och mindre. Med tiden blev jag mindre spännande för henne och helt enkelt tråkigt. Tills en dag hon vaknade och insåg att det finns ingen spänning kvar i hennes liv. Det var ganska uträknad. Vi skulle troligen förlova oss , flytta in och eventuellt gifta oss för att sen skaffa familj. Det lät som det tråkigaste som kunde hända i hennes liv. Hon vill nog att hennes liv ska vara en enda stor fest från början till slut. Så fel det kan bli……

Dagens låt : Lifehouse – You and me

22
Feb
07

Warning signs

Det är ett vuxet värld, fullt med vuxna aspekter och ansvar. Och det kommer dagar då jag önskar jag var liten igen. Det jag hade räknat med visade sig falla ihop i sista sekunden. Hon gav mig sitt ord och hopp enda in i det sista. Och nu är jag trött på att höra mig själv prata om det. Blev hon trött på att höra sina tomma löften? Är det därför hon var så svag för yttre påverkan? Jag vill drömma bort den här delen av mitt liv men hur drömmer man om man inte kan somna ? Jag har länge undrat hur hon resonerar och tänker. Jag kommit på att hon inte gör det? Hon agerar först och ibland tänker efteråt. Det fått mig att konstant undra om hur hon känner för mig. Tycker hon att jag är fortfarande attraktiv? Älskar hon mig verkligen? Vill hon vara med mig fast jag är bara ordinär? Jag var så rädd av vad hon hade att säga om jag frågade.

Jag skulle vilja veta hur hon resonerade när hon bad mig att vi skulle starta om på nytt och lämna allt bakom oss. Och hur hon tänkte när hon bad om en ny chans. Jag som trodde att jag var någon speciell för henne men hon bevisade att jag tänkt fel. Jag trodde att hon hade ändrats men jag hamnade här igen till slut. Utan att ha en aning om hur jag ska ta mig tillbaka ut. Hela den här tiden trodde jag att vi var vänner. Men hon är så iskall och envis att det är svårt att tro hon kan ha några vänner för längre period. Ännu svårare att ha ett intmit förhållande för hon tröttnar på sin partner som ska vara hennes närmaste vän.

Dagens låt : Madonna – Power of goodbye

21
Feb
07

Later that same night…..

Är det dag eller fortfarande natt? Enligt klockan är det ännu ny dag. Är jag rädd för en ny dag eller är det något annat som lurar i magen? Käns som tårar men kan vara att jag är bara trött i ögonen. Mina fingrar vill knyta sig till näve men. Ska jag slå hål i luften, men vad är det jag ska träffa? En missriktad ilska, mest i desperation. Är det här priset av frihet? Kommer smärtan med denna frihet? Eller är det här vad man kallar fängelse utan murar? Det kommer ännu en dag som många förr, då världen kraschar runt mig. Jag skriver som en skadad hjälte och haltar som om jag hade brutit mina armar och ben. Jag skjuter bort allt och knuffar iväg ilskan. Jag böjer mig inför lusten att hämnas och brtyer ned mina dåliga tankar. Tills jag står ensam, stirrar på djävulen i migsjälv i ansiktet och ignorerar det han säger till mig. Det är en dag som denna då världen störtar samman. Är det här värd att räddas ? Eller kanske det finns inget kvar att räddas? Finns det något som skulle dämpa mitt fall ? Det är en dag som denna då himeln faller ner på de som tittar upp för svar. Är jag missnöjd med resultatet jag fått? Har jag krävt förmycket? Nu sitter jag här med ett hus av kortlek som fallit isär med minsta skakning. En vacker dag som denna då allt uppenbarar sig igen. Känns som världen ska sluta snurra. Finns det något kvar eller? Nej det finns inget mer att skriva. Det finns inget mer att göra än att kyssa motståndet och gratta till vinsten. Precis som i filmer så vinner de onda ibland. Men helt ärligt hade jag någonsin någon chans? Känns som jag alltid haft oddsen emot mig. Men man måste ju älska att chansa.

Sen nattens låt : Michael Stipe – In the sun

21
Feb
07

Used and abused..

Deja vu, det känns allt för bekant. Jag har varit här förr. Det känns som tiden stått still. Att jag gått ett varv runt och hamnat på samma plats. Det är en ekvation som alltid ger samma bittra resultat. Jag blivit behandlad som en trasig docka. Missahndlad och iväg kastad. Hennes sätt att behandla mig har fått mig att tappa all självförtoreonde.

När jag väl tänker på det så har det varit systematisk nedbrytning. Och allt beror väl på hennes osäkerhet. För att hon ska känna sig självsäker och tillräckligt har hon varit tvungen att trycka ned mig för att känna att hon var bättre än mig. Det där psykologiska övertaget är hennes överlevnads teknik. Hon måste känna att hon är så överlägset att inget skulle kunna skada henne.

Hela tiden har hon påstått att jag försökt trycka ned henne och få henne att känna sig värdelös. Men det är jag som stått ut med att bli behandlad som en utbyttbar och värdelös del av hennes liv. Hon kunde dra mig efter sig och sparka ned när hon kände för och jag bara stod och tagit emot.

Jag har länge undrat hur tjejer som blir fysisk misshandlad av sina pojkvänner eller make står ut och hela tiden finner sig kvar i situationen. Det verkade helt otroligt att de inte skulle säga ifrån och lämna deras män när de visste att det inte blir bättre. Men nu förstår jag. De kände sig lika värdelösa. Jag kanske inte blivit fysisk misshandald men det ungefär detsamma. Mitt psyke och självförtroende blivit så nedbrutet att jag känner mig helt värdelös. Precis som fysisk misshandlade människor. Men mina sår och skador syns inte utanpå.

Jag går och bär med mig sår som tar mycket längre tid att läka än ett par blåmärke. De syns inte på min kropp men skulle någon titta i min själ skulle de se hur varje handling satt djupa spår efter sig. Frågan är hur man behandlar dessa sår. Tiden läker alla sår sägs det men är det verkligen så ?

 Dagens låt : Nelly furtado – All good things (come to an end) 

21
Feb
07

What goes around…comes around

Jag vill inte tänka på det
Jag vill inte ens prata om det
Jag är så trött på allt

Kan inte fatta att det tar slut så
Bara så fövirrad av allt som hänt
Känner hur sorgen bygger upp för varje dag
Jag kan bara inte vara utan dig

Men säg till mig är det rättvis ?
Är det så det kommer bli för oss
Borde vetat bättre när du kom till mig
Att du skulle få mig till tårar

Det gjorde ont att se dig springa med andra
Och se hur du ljög för mig varje dag
Jag kommer ihåg allt du lovade
Du sa att det fanns bara jag för dig
Och att jag skulle känna likadan

Men det sorliga är att bara jag kände så
Jag var beredd att ge dig mitt namn
För jag trodde skulle bi du och jag
Nu är det bara så jävla synd
Och jag förstår att jag hade fel

Undrar om du kommer inse med tiden
Att allt kommer komma tillbaka till dig

18
Feb
07

Words cant describe..

Jag tror jag visste från börjanatt du skulle krossa mitt hjärta

men jag spelade med i ditt smärtsamma spel

Du hade mig runt ditt finger med ditt magiska leende

Du lät mig hänga och hypnotiserade mig med dina ögon

Jag tappde andan när jag förstod att inget kunde få dig att stanna

Jag kommer sakna dig, och inget kan ändra det

All kärlek jag har för dig verkar inte kunna ändra dig

Du lämnar mig och jag sitter här slösar min tid

Att se att drömmen ta slut, från dagen vi möttes tills nu

Du finns i alla fina minnen jag inte kan radera bort

Du lämnade ett sår som inte vill läka

Jag kommer sakna att ge dig all min kärlek

Dagens låt : James Newton Howard – London