Jem

Jag är så sjuk just nu att mitt huvud känns 5 gånger tyngre än normalt. Dessvärre tom på ideer. Så här är ngt som är igentligen inte är helt och hållet min. Men det har jag velat skriva längre tag.

I wish this could be a happy time
But my happiness disappeared
The moment you were gone
Tell me it's not happening
Say it's not what it seems
Tell me that I'm gonna wake up
that It's just a bad dream

Whatever you choose to tell me
Please say your love for me didn't die
I never believed that, this day would come.
Now all I'm feeling all lost and numb

I'll always be thankful For the time we had
But all the wonderful memories just make me sad
And it feels like somebody's has hurt me bad
I guess I miss you and I want you by my side
Walking and talking, Holding hands and making plans
You touching my heart and feeding my soul.
And yes I know I promised that I wouldn't cry.

Dagens låt : Hans Zimmer – Red Warrior

We are damaged people

Hur försiktigt och välklädd man är så är det dömd att hända förr eller senare. Äntligen efter cirka 2 år har jag blivit förkyld. Jag tror att det är på grumd av det stora temperatur skillnaden på morgon och dag. När jag gick ut på Söndag morgon var det cirka -9 grader och under dagen gick temperaturen upp till +8 grader. Så nu är det bara lida i 3 dagar och sen är det förbi. Jag har haft lite uppdrag under dessa dagar men det käns inte så aktuellt att sitta och göra de. Kunden har inte betalat för de sista jobb jag gjorde för 2 månader sen och de har inte ens nämnt betalaning. De har däremot skickat nya uppdrag och är lite halv irriterad på varför jag tagit semester och tar sån tid på mig. Jag har ingen större lust att förklara mig men ännu mindre att fråga om betalning. Alltid jobbigt när man gör jobb åt någon bekant. Nu orkar jag inte mer måste vila. Dagen låt : Tammany Hall – Someone !

I pray you learn to trust

Jag har varit lat och inte skrivit på ett tag. Jag har lite skuldkänslor men normalt brukar jag ha lite mer tid över till annat och då är det mycket lättare att låta tankarna vandra och hitta tid att skriva ned mina tankar. Jag har helt enkelt inte kunnat vara tillräckligt kreativ. Jag har dessutom mått lite bättre och då blir jag automatisk mindre kreativ. Det är en förbannelse utan like. Men det har inte bara varit bra. Jag har varit upp och ner som alla människor. Jag tvivlar på migsjälv och saker som jag hör. Jag vill tro och jag vill tänka bra tankar men precis när jag börjar bli bekväm händer något eller hör jag något som får mig att blir pessimistisk och börja tänka negativt. Hur kan man lita på en människa? Vissa har jättesvårt att göra det. Det är i deras natur att vara skeptisk och försöka skydda sig själv. Jag tycks dra till mig sådana människor. När jag sitter och tänker känner jag flera människor i min omgivning som är så. Själv är jag inte så. Jag vill tro det bästa om människor från början. Jag vill tro att alla människor är goda innerst inne. Tills motsatsen bevisad. Det är bara så jag är och jag vill inte ändra på det. Det är så jag är uppväxt. Jag har haft ett tryggt och kärleksfull uppväxt och jag har haft människor runt omkring mig enda sen barnsben som jag kunnat lita på och naturligtvis har jag tagit till mig det till vuxenlivet. Hade jag blivit bränd tillräckligt många gånger av några nära mig skulle jag också bli skeptisk i vuxenlivet. Och jag känner att efter senaste tidens händelse i mitt liv att jag är också lite skeptisk och reserverad mot vissa personer. Jag är rädd för att bli bränd. Det gäller framför allt de som gjort mig illa. De som jag litade på och lämnade migsjälv helt oskyddad i deras händer. Jag hoppas dock att det inte blir något permanent och att jag blir en skeptisk person. Jag tycker att det är skitjobbigt att leva så. Hela tiden misstro och ängslig för vad som kan hända och leva med taggarna utåt. För jag kanske skrämmer bort människor som skulle ha en betydande roll i mitt liv. Nu känns det som jag skrivit av mig för ikväll. Hoppas jag kan fortsätta i samma stil hela veckan trots arbetsbördan. Dagens låt : U2 Feat Mary j Blige – ONE ..

Few years overdue

Det har varit häktisk och förvirrande dagar efter hemkomsten. Man måste helst enkelt komma ifatt en hel del och samtidigt själv komma upp till normal dygnsrytm. Det har varit nyår och mycket tid med familjen. Men samtidigt har det fört med sig massa minnen från samma tid förra året. Då vart det också slut mellan oss och jag känner att historien har upprepat sig. Jag tog mig igenom det med nöd och näppe för att falla för henne igen cirka 6 månader senare. Och nu är jag där igen. Kommer historien upprepa sig? Ifall chansen visar sig ska jag ta och satsa på oss igen? Kommer jag kunna acceptera allt som har hänt och lämna det bakom mig? Alla dessa frågor. Jag antar det är därför jag engagerad mig så mycket i min kusins problem och pratat så mycket med henne. För jag vill inte svara på mina egna frågor. Men det har fört med sig en positiv grej. Jag och M*** har aldrig haft ngn djupare kontakt än bara det vanliga hej / hejdå som man har med många släktingar. Vårt mentala våglängd och status klickar just nu så vi har lyckats ha ett par långa pratstund och medans jag försöker hjälpa henne med hennes problem märker jag hur många av frågorna hon ställer är samma frågor jag ställer till migsjälv. Det gäller att vara ärlig och säga precis som jag tycker och sen även göra som jag säger i mitt eget fall. Svårare än väntad lär det vara. Dagens låt : Cary Brothers – Honestly

Ignorance is bliss

Nu är jag äntligen hemma igen. Frågan är för hur länge. Resan gick som väntad med några få otrevliga och många trevliga överraskningar men inget större än vanligt. Sista natten var lite speciell. Jag visste att min ex skulle vara och uppträda i en stad i närheten. Och hon hade sagt i en email att hon skule bli glad om jag kunde närvara. Dessvärre var jag i en annan stad just den dagen. För det andra hade jag ingen aning om när hon skulle uppträda. Jag var ju trots allt gäst hos några och det kändes fel att bara sticka därifrån och be min vän köra mig i 1,5 timme dit. Jag fick lite dålig samvete av att inte kunna vara där för henne och tills slut fattde även min vän och hennes kompis som vi var hos. Jag försökte få kontakt med min ex och säga att vi var på väg men att hon skulle hjälpa oss lite. Men tiden gick och jag fick ingen svar. Hon kanske tyckte att det var för lite och för sent. Hur som helst sket hon i att svara och först efter 2 timmar sa hon att hon hade inte sin mobil med sig. Kanske kände hon att hon sig lite mer avslappnad av att jag inte kom. Utan mig kanske hon känner sig mindre hämmad att prata med den ena sångaren och dansa med den andra. Vad vet jag? jag kände mig dock ganska dum att övertala 2 personer att åka med mig halvvägs dit utan att de ens fick chans att byta kläder eller göra sig redo. Det känns bra att veta att det gick iallafall bra för henne och att hon hade roligt. NU är jag helt slutkörd. Dagens låt : Craig David – Walking away. 

Dazed and confused..

Nu är jag i Köln. Ganska fin stad. Inte alls som andra städer i Tyskland som jag varit. Den har två ansikten. Industridelen och sen finns en charmig småstad som omringar centernage med smala steniga gator, små charmiga hus med växt som täcker halva väggarna. Jag försöker koppla bort tankarna lite och rensa huvud för att kunna slappna av och njuta av den här lilla semestern. Hon har skickat några sms och jag har svarat lite vemodigt då jag vill helst inte ha kontakt medans jag är här för att få lite klarhet. Så svårt att inte tänka på en person när du är ständigt i kontakt med den. Nåväl jag är helt tom i huvudet av sightseeing runt Köln. Jag har gått runt halva staden idag. I eftermiddags åkte jag och min kompis till Dusseldorf som ligger 40km från Köln. Det kan vara lite svårare att komma åt nätet här så det kanske blir lite tunt med inlägg tills nästa vecka. Dagens låt : Jet – Move on.

Its wierd how someone can drive you crazy over and over again..

Det har varit ett par emotionella dagar. Jag har försökt stänga mina käsnlor i samband med att jag träffat henne. Jag har haft en sköld som ska skydda mig och en mask för att hon ska inte kunna se hur mycket jag vill ha henne, röra henne, pussa henne och lider av att inte vara nära henne. Jag lyckades väl delvis men även de bästa pokerspelare har sina tells. Och för en person som känner mig väl är det lätt ta se och sätta dit mig. Det pratades en hel del. Det kom fram en hel del saker, både trevliga och smärtsamma. En sak är säkert, jag kommer  behöva rensa min hjärna och tänka ordentligt på vilken typ av framtid jag vill ha. Kan jag överleva i en dramatisk förhållande med ständigt rädsla för att något ska gå snett? Det är ingen hemlighet för mig, hon eller någon som känner till vår historia att vi har haft den stormigaste och mest bizarra förhållande känd i världshistorien och vi lyckas skada varandra gång på gång. Jag åker bort ikväll och ska ta den tiden för att tänka. Dagens låt : Beck – Lost cause 

Dont feel no pain…

Hon gråter och gråter, men hennes hjärta har gett upp
Hon försöker och försöker men väggarna ger inte vika
Tills slut är hennes plats i världen närmare en plats i helvette

Du säger till henne var stark, kärlek räddar oss alla
Tiden läker alla sår och det finns en plats för henne i himeln
Så hon överlever det här också

Vinden blåser starkt, och målnen tätnar till.
Tårarna rinner hela natten, helt förlorad i vinden.
Jag hoppas hon hittar sin plats i världen
Även om det är inte hos mig, så det tar bort smärtan hon har

Jag säger till henne var stark, kärleken kommer rädda henne nu igen
Och att det finns en plats för henne i himlen.
Hur lång tid kommer det att ta, hur mycket måste jag kämpa frågar hon
Det enda jag kan säga är att var stark och att hon kommer övervinna det här också.

When i am gone..

So var den dagen här igen, jag har nu träffat henne och fått veta ett och annat. Jag hade svårt att hålla mig i schack och var spännd hela dagen för jag visste att jag skulle träffa henne. Jag försökte vara så förstålig och samlad som möjligt. Och jag försökte på alla möjliga sätt övertyga henne att jag har förlåtit henne så hon kan få sinnesfid. Det ger även mig chansen att komma till freds med migsjälv. Jag har förstått att vissa människor är för fria och vackra för att vara med någon så enkel som mig. De är som en fågel med stora vingar och vackra färger. Det är inte menad att de ska sitta still. Deras fjädrar är för vackra. Men när de flyger iväg en del av dig som vet att det skulle vara en synd att sätta de i en bur jublar men du blir kvar och ditt liv blir tristare när de är borta. Men jag antar att jag bara saknar min vän helt enkelt. Jag måste varje dag påminna migsjälv att hopp är något bra, kanske det bästa som finns. Och bra saker dör aldrig. Det var det jag gjorde, jag gick runt hela dagen och hoppades att kanske det här inte var adjö, att kanske de hemska saker som hänt under de här senaste veckorna inte var sant. Jag hoppades att få träffa någon mer än min vän idag. Jag hoppades…… Dagens låt : Eminem – When i am gone !

The truth, and nothing but the truth.

In the end the most important thing to remember is that, no matter how alone you feel, how painfull it may be, with the help of those around you, you will get through this too. If only time will wait.