01
Jun
10

Long time no see

Det var länge sedan jag uppdaterade denna blog. Beror mycket på att mitt liv ändrats så mycket på senaste året. Jag haft fullt upp både på jobb fronten och hemma. Jag har hunnit bli pappa och allt det innebär. För det mesta bara nytt och roligt. Men också en del förvirring och sömnbrist och inte minst tidsbrist. Innan man hunnit fatta vad man haft för frukost om man nu hinner äta det så är det natt igen och man är helt slut. Men nu när man bröjar få någon form av rutin ska jag forsätta skriva dagligen om kort men bara hålla igång en sida som tog mig igenom svåra perioder. Cheers…

03
Sep
09

I dont wanna hear it

Trodde nog att du hade ett hjärta av sten
För allt du gjorde var att vända allt mot mig
Jag som spenderar min bästa tid med dig

Jag kan inte ens förstå migsjälv nu
Lika bra att blunda och gå vidare

Kärlek är mer än bara ord
Det är en upplyftande känsla
Det är ett sinnestillstånd
När du är kär så är du i eld och lågor

Du kunde alltid få mig till tårar
Jag ställde inga större krav på dig
Och jag ställde inga svåra frågor ens
Men du fick dina kicks genom att såra mig

Ingen ide att be om ursäkt
Ingen ide att försöka göra fred
Dina ord räcker nog aldrig till

Du och dina vänner skrattar åt mig nu
Men det är okej att vara känslig som mig
Du lär inte skratta när jag inte finns längre
Men det är okej, det är riktigt lugnt
Jag har funnit fred, hoppas du gör det med

http://www.dagensbuzz.se/video/78/313/

04
Aug
09

Still not loving police…

Sveriges grundlag säger att ALLA är lika inför lagen men det är så långt ifrån sanningen som det kan komma. Speciellt om du är blatte.

Det började med att jag skulle in till Sollentunas polis station på tingsvägen. Tingsvägen är ganska smal så att två bilar kan precis passera varandra. Jag kom söderifrån, en civil polisbil var parkeras precis framför dörren till polishuset på gatan. En annan bil var parkerad på andra sidan av gatan. Det gjorde passagen ganska svår men jag passerade, gjorde en u-sväng och ställde mig på en av de 4 p-platser som finns framför huset. Jag var inte säker på om jag behövde nytt pass eller om ens deras öppettider under sommaren. Men att parkera på besöks parkeringen bakom huset gick inte då jag hade hunden i bilen och enda plaster med skugga var de 4 plaster framför. Samtliga var tomma. När jag är på väg bort från bilen är det en joggande civil klädd kvinna som påpekar att jag får inte parkera där. Jag sa att jag inte skulle vara långvarig. Då frågade hon mig om jag var handikappad. Då sa jag på skämt att jag var mentalt handikappad och inte kapabel att förstå henne. Så fortsatte jag mot dörren. Ut kommer en annan civilklädd polis som stoppar mig och ber mig om Id-handlingar. Det första han säger är ”Oh va bra att jag är här nu för att ta hand om dig” Sen kommer även joggande kvinnan och identifierar sig som polis. Jag sa åter igen att jag ville bara in en kort stund och om jag ska stå längre så flyttar jag på bilen.

Men nu var det inte om min parkering längre enligt de utan min attityd och att jag var otrevlig mot kvinnliga kollegan. Jag var inte otrevlig och hade inte dålig attityd mot de. Ytterligare två civilpoliser kommer som uppbackning mot lilla mig och de vill inte låta mig gå in för att ens se om pass enheten har öppet eller inte. Då frågade jag om jag var frihetsberövad och i så fall på vilka grunder? Att ta hand om parkerings ärende är väl inte polisens främsta uppgift. Jag sa att om de tycker att det är så grovt överträdelse så får de helt enkelt bötfälla mig men att ta ifrån mig mina id-handlingar och omringa mig (4 personer) är väl att ta i. Jag vände mig mot kvinnliga polisen och frågade på vilket sätt tycker du att jag var otrevlig? Och hon hade inget svar istället säger hon att nu har du satt dig i denna situation. Sedan frågade jag varför de inte tar hand om andra som gör en större trafikfara än vad jag gör. Då fick jag svaret de skiter vi i det är dig det handlar om nu. När jag påpekade att civil bilen stod också fel parkerad så rykte de på axlar som om ja vi är poliser och vi gör vad vi vill.

När jag väl inte fick min ID-handling så sa jag okej jag flyttar på min bil. Då blev svaret NEJ, du går ingenstans och vi ska bötfälla dig ändå även om du flyttar på bilen. Jag tyckte det var en väldigt obehagligt upplevelse att bli utsatt för sån polis övermakt. Jag sa då får ni bötfälla mig. Så de skickade in två av sina kollegor för att hämta böteslappar. Jag frågade om jag fick ta del av deras tjänste nummer för det här kändes inte riktigt bra. Då hånskrattar ena killen och säger ja du kan be om det men jag tänker inte ge den till dig. Du får ta och ringa 11414 och göra en anmälan och kanske på den vägen få veta. Jag ställde samma fråga till kvinnliga polisen och hon sa jag står på samma linje. Sen tillägger han att det blir ditt ord mot våran och så får du se hur långt du kommer.

Jag fick nog och sa om du ska bötfälla bilen så behöver du inte ha mig här och du har dessutom mitt körkort så jag kan Inte riktigt åka härifrån. Och gick in i huset. Jag visade mitt pass och mycket riktigt behövde jag ett nytt. Mitt ärende tog inte mer än 5-6 minuter inkl väntetid. Det bekräftades av polis aspiranten som tog emot mig. Precis när jag var klar så kommer ena polisen och ger mig mitt körkort och säger nu ligger p-boten på din ruta. Ska du flytta på bilen nu då? Då sa jag helt enkelt nu när jag ändå är bötfälld står jag väl kvar tills jag är klar här.

Missuppfatta mig inte. Jag gjorde ett misstag och betalar för det överträdelse jag gjort. Men bemötandet och attityden jag fick uppleva är under all kritik. Jag praktisk taget skakade när jag stod omringad av fyra civilklädda poliser varav tre var beväpnade. Jag gjorde felbedömningen att stå på en handikapp p-plats för att kolla ifall de hade öppet eller inte. Jag gjorde det främst för att de låg i skugga och jag ville inte lämna min hund i bilen när det är soligt och varmt. Hade jag inte mött dessa poliser hade jag sprungit in och ut på cirka 3-4 minuter och flyttat på bilen för att sedan göra mitt ärende. Jag upplevde det hela så tragisk att jag polisanmälde alla de som var där genom att beskriva de för stationsbefälen. En annan polis i samma station beklagade händelsen och erkände att dessvärre förekommer sånt. Att han har sett sina kollegor uppträda på detta vis. Väl efter anmälan så flyttade jag på min bil men jag stod kvar för att observera hur de 4 heliga handikapp plaster bevakas av våra kära poliser.

Vid flera tillfällen stod bilar parkerad där som inte hade handikapp tillstånd. Det stod bilar på gatan, där det är stoppförbud. En stod till och med dörren öppet som stal ännu mer plats från filen. Vissa på handikapp plats med motorn på. Tomgångskörning är max 1 minut i Sollentuna kommun. Allt rakt under näsan på poliser, vanliga så väl som civil klädda. Jag tog kort på några bilar för bevisnings syfte och stannade kvar för att se varför de inte fick samma behandlig som jag. Det kan ha varit otur, att jag var på fel plats vid fel tid. Kan också ha med att göra att alla de andra som begick detta hemska brott var svenskar och de är ju de riktiga medborgarna som poliser ska värna om.

Jag kan lugnt säga att mitt förtroende för svenska polisen som en myndighet sjunkit till noll. Pågår det riktiga brott finns de inte att få tag på. Jag ringde efter polisen efter ett alvarliget trafikolycka på E4 när flera bilar var inblandade där en förare saknade körkort och en annan körde utländsk registrerad bil. Men det hade de inte tid med. Man ska inte dra alla över en KAM men från och med nu kan ni var säkra på att jag kommer inte behandla någon polis med respekt. Ni kan alla dra åt helvette. Eftersom ni behandlar mid som en brottsligt bara genom att titta på mig så kommer jag behandla er alla som iq-befriade, maktgalna översittare. Ni var säkert mobbade och opopulära i skolan och ska ge igen.

Det som hände i Salem utanför södertälje kommer hända igen och i större utsträckning om inget görs mot det här seriösa attitydsproblem som polisen har mot personer med utländsk bakgrund. Jag vet inte hur många som minns L.A. riots under 90-talet. Men kom ihåg mina ord, det kommer hända här också…

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article6627037.ab

29
Jul
09

When is it enoughe ?

It’s never enough to say I’m sorry
It’s never enough to say I care
Being caught between what you wanted from me
And knowing what I could give to you
Its when nobody wins when everyone’s losing

It’s like one step forward and two steps back
No matter what I do, I’m always losing
And I can’t change whats been and going to come
I know it’s like trying to turn around on a one way street
And it’s killing me, I’m starting to see
Maybe we’re not meant to be

It’s never enough to say I love you
No, it’s never enough to I try your best
It’s hard to believe
That’s theres no way out for you and me
And it seems to be the story of you and me

Nobody wins when everyone’s losing
There’s no time to turn this around
Cant be building when theres nothing there
And I keep thinking that is just too late
And it was never meant to be

19
Jul
09

EOL !

Aj khoda delgiram azat,  Aj zendegi siram az to, Omram ro migiram azat
In ghossehaye laanati,  Az khande dooram mikonand
In nafashaye bihadaf, Zendeh be gooram mikonand
Che lahzehaye khobi bood, in saniyehaye akharam
Fereshtehaye miresand, Mano az inja mibarand

Che eeterafe talkhie, Ke ma residam tahe khat
Vaghti door shodam az hadaf, Aj donya bizaram azaat
Sharike zendegie man, bego ke goshet o ghalbet ba mane
Bebin ke zakhmaye man, shahede harfhaye mane
Aj man delgiram vali, Ehsase gham nemikonam

Chon to khoshbakhti ba kasi dige, Man saram ro kham nemikonam
Vali bedon ke delgiram azat, Aj zendegi siram azat
Che eterafe sakhtie, Hala Ke residam tahe khatt
Aj khoda delgiram vali, ehsase gham nemikonam
Chon ba to bodam ye kami, Saram ro kham nemikonam

http://www.youtube.com/watch?v=WH03wJWLdCE

27
Jun
09

The wind of change

Nu känns det som jag hittat ett hem. Rad hus med villa känsla bara 5 minuter från stan. Med båtplats, garage och stor uteplats. Man har gångavstånd till tunnelbana och roslagsbanan, sjöutsikt mot sundet när man sitter i köket eller vardagsrummet och grönt område runt hörnet. Jättemysigt och lugnt område precis i det området som jag önskat, Danderyd. Jag hade tänkt bo lite längre i min nuvarande lägenhet men såna unika tillfälle kommer rätt sällan där man får ett attarktivt boende nära stan. Man behöver i stortsett inte kompromissa alls. Även huset är modern och välplanerad ifall man skulle skaffa familj sen går det att göra om den till en 4:a. Storleksmässigt är den inte så mycket större än stället jag bo nu men just platsen är mycket fin. Men smakar det så kostar det också. Så det verkar som det blir flytt nu till höst. Enda frågetecknet är TV och bredbands lösning som är viktigt men inte livsnödvändigt. Dags att börja kolla efter båt också….

22
Jun
09

Children of the revolution

Det har gått en vecka sen folket i Iran med president kandidaten Mousavi i spetsen började ifrågasätta valresultatet. I min mening har oegentligheter i Iran pågått i sådan stor utsträckning och så pass länge att valfusket kan ses som en droppe i havet. Det här går tillbaka till när islamisterna först tog över mitt land. Jag var endast 6 år men jag kommer ihåg allt ganska väl. Vapen, demonstrationer och starka bilder har präglat mitt minne så pass att se dagens uppror ger flashback till min egen barndom. Min familj med folk i flygvapnet och högt uppsatta militär chefer fick ställa sig frågan om de ville verkligen gå ut och döda sina landsmän. Jag kommer från en familj som haft lång miltär bakhrund. En del släktingar blev fängslade och en annan blev dömd för landsförräderi. Ett brott som har dödstraff. Allt pga att de vapenvägrade, dvs de vägrade ställa upp och döda demonstranter.

Som tur var så släptes de flesta när regimen föll. Många återgick till sina poster inom militären och många kämpade väl under kriget. Men vissa som mina närmaste, far, farbröder valde att inte göra karriär inom militären. Allt för många såg så många unga bli dödad för ingenting för att kunna motivera sigsjälva. Min farbror som var förbandchef fick se sin nya män eller rättare sagt ungdommar, de flesta under 18 bli slaktad för att själv komma undan med nöd o näppe. Gången efter hade han inte lika mycket tur och blev utsatt för kemisk vapen. 

Irans regim började spåra ur redan efter revolutionen. Vi som var med såg saker som skulle få världen att häpna. Vad sägs om vpen leverans från ISRAEL och USA under Iran och Irak kriget. Min gudfar var en av de högsta militära chefer i efter revolutions flygvapnet och det var han inte för att han trodde på regimen utan för att han var en sann patriot som älskade sitt land. Han fick allt för ofta blunda och mörklägga operationer och leveranser som kom igenom Irans militära flygbaser och hangarfartyg. Det landade flygplan från Israel, Kina, USA fast via Saudi Arabien men loggen ändrades och deras status satte han till passagerar flyg. Många av hans kollegor blev stenrika på att frilansa som vapenförsäljare till militanta grupper utanför Iran, bland annat Afganistan och kurder i Irak. Men han fick till slut nog. Han kunde inte blunda längre. Och trots att han hade den högsta rank man kan få (överste), med över 100 flygningar över fientliga område massa medaljer och chans att göra karriär som politiker så valde han att kliva åt sidan.  Många av mina barndomskompisar hade inte samma tur utan förlorade sina bröder, pappa eller nära anhörig under kriget.

Iran snackar om religionsfrihet men faktum är att något år efter revolutionen stängde de alla friskolor där barn med annan etnisk eller religös bakgrund gick. Alla kristna och judiska skolor stängdes och barnen splitrades till andra vanliga skolor. Jag var själv en av de som skickades ut till en skola där jag inte hade några vänner. Fick lära mig läsa koranen och be trots att jag inte är muslim. Vi fick inte utöva våra högtider längre eller vara lediga under jul osv. Jag fick svida om redan som 13 åring och åka till militär skolan. Mina päron hade ingen aning om att Islamiska milisen gick till skolor och handplockade elever för att sedan skicka ut till krig. Deras val metod gick ut på att välja smarta, välväxta pojkar. De gick igenom betyg och familj bakgrund. Eftersom min far och hans bröder räknades som en desetör så var någon man i vår släkt tvungen att ställa upp i kriget. Det fick bli jag. Den militära utbildning som jag fick under 2 veckor skulle räcka att skicka ut mig till krig tyckte de. När det hela var över och skandalen ett faktum tyckte mina päron att det fick vara nog och skickade mig utomland.

Nu snart 30 år efter att min far blev hotad till livet framför mina ögon och fängslad för att han ville inte ut och skjuta sina grannar, vänner och landsmän är det dags igen och jag blir häpnad när jag ser våldet mot demostranter. Men nu har det kommit uppgifter om att Islamiska milisen hade problem med desertörer. De löste problemet genom att köpa in LEGOSOLDATER från terrorist stämplade gruppen Hizbolla och andra ultra istamistiska grupper i Libanon. Redan andra dagen av demonstrationer landade två flygplan med legosoldater ned i Tehran och det finns rapporter om ytterligare flygplan som landad runt om i Iran. Det här är kanske nyhet och häpnadsväckande för vissa men Islamiska regimen i Iran slutat förvåna mig. Det finns ingen lägsta nivå på hur lågt de kan sjunka för att rädda sig.

Jag avslutar med att skicka en blomma och kondoleans till alla de som sätta sina liv för det de tror på och fått nog av diktaturen som kallar sigsjälv en demokratisk republik. Alla studenter som till exempel Neda som dog häromdagen till de som blivit avrättade i det tysta och inte blivit erkända. Alla de som under de här 30 åren gett sina liv för vad de trott på. Människor som min kusin som arresterades och avrättades utan rättegång. Hans familj fick inte ens veta var han var begravd utan fick bara betala för kulorna som gått ut att döda honom samt begravningskostnader. 




Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.